Bakgrund

Bakgrund  till den digitala brottsligheten

 

ID-kapningar

Ett av Sveriges idag vanligaste brott!!

Förra året polisanmälde cirka 120 000 svenskar att de blivit utsatta för ID-kapning – och mörkertalet misstänks vara lika stort.

En undersökning som Sifo låtit genomföra på uppdrag av försäkringsbolaget My Safety visar att närmare 200 000 personer drabbades av id-kapning under förra året.

 

Att kapa någons identitet har bara varit olagligt sedan den 1 juli 2016. Innan dess var själva ID-kapningen inte olaglig utan det var först när någon använde den kapade identiteten olovligen som det gick att anmäla och lagföra brottet.

Lagändringen var självfallet både nödvändig och positiv, men tyvärr verkar den inte ha haft den önskade effekten. I alla fall inte ännu.

I förra veckan kunde vi läsa hos P4 Stockholm att det anmäls en hel del ID-stölder. 500 anmälningar kom in bara under januari månad i år – i Stockholm. Sedan lagändringen förra sommaren har det anmälts över 3000 ID-kapningar i Stockholm och fler än 12 000 över hela landet.

Sedan juli har vi alltså runt 60 anmälda ID-kapningar per dag i Sverige och då ska man komma ihåg att långt ifrån alla brott anmäls.

Tyvärr verkar polisen inte heller hinna med. Inte ens i närheten om man får tro uppgifterna från P4. Det är djupt oroande och något vi faktiskt varnade för redan inför lagändringen i somras. Om lagen finns men är helt tandlös på grund av för lite resurser gör den nämligen ingen nytta alls.

MEN från  Dina Pengar.se  1 aug 2017:  Banbrytande siffror, färre ID-kapningar

För första gången har antalet anmälda id-kapningar sjunkit under 2017.

Polisens nationella bedrägeriexpert, Jan Olsson, menar att Nordeas nya betallösning över internet spelar avgörande roll för minskningen.

– Hoppas det här håller i sig. Det är första gången sedan Eldkvarn brann som utvecklingen med ID-kapningar skulle stagnera eller till och med vända, säger Jan Olsson.

Vad tror man är orsaken till att det plötsligt vänt?

Framförallt på att Nordea har internet köpspärrat sina kort. Det innebär att om du ska handla på en internetsida som inte har en säker betallösning så kommer det upp ett meddelande om att köpet inte medges, och du måste knappa in din mobila bank-ID-kod för att kunna öppna kortet för köp, säger Jan Olsson.
(Andra banker har dock haft den möjligheten i flera år dvs. att man kan själv logga in på sin bank och tillfälligt eller för en viss tidsperiod spärra kortet för internet köp.

På så sätt så räcker det inte längre för ID-kaparna att komma över dina kortuppgifter för att kunna handla över internet, de måste ta sig förbi även denna “spärr”.
När du har handlat klart på exempelvis E-bay så gör det inget om du missar att stänga kortet för köp eftersom det görs automatiskt efter 60 minuter. Det är en genial lösning. Nordea har sett en 60-procentig minskning av bedrägerierna med sin lösning och det slår så klart över på vår statistik också, säger Jan Olsson.”

Det som skiljer Nordeas lösning från de övriga bankerna är – att Nordeas kort är autom. inköpsspärrade på internet – samt återgår till det läget efter 60 min – om man öppnat upp.
På övriga banker är korten öppna och kunden måset själv logga in och spärra – vilket alltför ofta inte sker.

Det mycket märkliga är – att Master Card/SEB INTE möjliggör att man kan varken regionsspärra sitt kort eller spärra för internet köp. De är så rädda att det skall “bli för krångligt” för kunden och därmed minska kortanvändningen och därmed minska bankens/kortutgivarens inkomster!!

Ny våg av försök till BankID kapningar  SVT Nyheter  30 maj 2017

Sammanfattning av inslaget: Bedragarna skickar ut meddelande via mail men nu även via sms med intentionen att lura till sig känsliga konto- och personuppgifter.

“Sms:et kom från ett konstigt nummer, stilrent designat med den enkla uppmaningen ”Verifiera din identitet”, följt av en länk.”

Annan variant, sms eller mejl där de uppmanats att verifiera sitt Bank-id. Den som klickar på länken kommer till en så kallad nätfiske-sida där de känsliga uppgifterna, när de väl matats in i god tro, hamnar i bedragarnas händer.

Men hur kan bedragarna ha kommit över MIN mailadress elelr tom MITT mobilnr??
Mejladresser eller telefonnummer, som kan har stulits vid tidigare dataintrång, kan bedragarna köpa på Darknet – enkelt beskrivet en sluten del av internet. De sätter sedan samman ett sms- eller mejl-massutskick. Sedan är det bara att luta sig tillbaka och vänta på att mottagarna ska gå i fällan.
Nu senast i början sept 2017 – kan man läsa att Instagram hackats – och en mängd användaruppgifter lagts ut på Darknet – till försäljning.

Titta på det här TV inslaget där det även berättas hur man skyddar sig  Instagram hackat – så skyddar du dig

Det besvärliga och farliga med sociala media som Facebook och Instagram – att bedragarna också kommer åt den s.k. vänlistan med alla kontakter man har där – och på så sätt kan det spridas vidare även till dem eller det kan utnyttjas för under täckmantel av att vara någon av dina vänner, plötsligt skicka meddelande osv. – i rent bedrägligt syfte.

 

Vad är syftet med ID-kapning?

ID kaparnas mål: Dina kortuppgifter

Den vanligaste typen av ID-kapning handlar om betalkortsbedrägerier. I takt med den ökande e-handeln har brottstypen ökat för varje år och utvecklingen har inte visat något tecken på avmattning.

 

Kortbedrägerier, skimning mm

Denna information kommer från SkinSafes hemsida (de säljer n lösning för att förhindra trådlös skimning av kreditkort)

De senaste åren har kortbedrägerierna ökat kraftigt. Ny teknik gör att det idag är ännu lättare att stjäla dina bank- och kreditkortsuppgifter utan att du märker det. 

  • 32% av de som blivit utsatta för kortbedrägerier har förlorat mer än 2000 kr*

  • 89% av alla bedrägerier klaras aldrig upp*

  • Bedragare kan använda dina kortuppgifter för att handla varor online

  • 2006 var det ca 20 000 kortbedrägerier per år, 2015 var de  70 000

“Redan nu varnas för risker med metoden. En bedragare kan stjäla kortuppgifterna utan att ens ha lagt beslag på ditt betalkort. Det sker genom att det är möjligt att läsa av kortuppgifterna trådlöst. Risken är förstås stor att du inte märker stölden förrän du ser ditt minskade saldo.” /Götteborgsposten